Användbart mode

Med accessoaren som statement

Går man på konstskola eller designskola i Sverige får man lära sig ett av modets allra mest slitna credon. Form och funktion. Detta gäller allt från handväskor till hela byggnader. Tanken är att objekt som används i vardagen tillverkas just för att användas och utan sin funktion är de bara en tanke. Handväska är ett bra exempel på filosofin om att man kan paketera funktion i någonting vackert. Att själva handväskan är en behållare och samtidigt behållen i sin eget yttre. Handväskans hela funktion utgörs i stort sett uteslutande av sitt användningsområde. Att den då blivit en så älskad accessoar förknippad med uttryck och mode är alltså något av en paradox. Många modehus skyltar gärna med sina fina nya handväskor i en snygg mässmonter nära butikens entré. Väskan har gått från en ren användbarhet, som paraplyet, till en ren accessoar.

Väskans estetik

Den filosofiska diskussionen kring estetik gick varm under romantiken. Där letade man efter de sköna idealen under skalet på objekten. Här kommer en av förklaringarna till varför handväskan har blivit en så älskad mode-accessoar. Att skönheten kommer inifrån kanske låter som en floskel. Men om man omvärderar uttrycket och säger att skönheten är vad objektet utstrålar genom sina inneboende egenskaper förstår man att handväskan anses så vacker som den gör. Den bär ju nämligen på alla kvinnans (eller mannens) nödvändigheter. Saker som ligger bäraren nära hjärtat ligger också nära tillhands i väskan. Därför är den skön. Vidare kan man alltså designa och utsmycka detta fodral, väktare och partner in absurdum. Precis som man smyckar ut hundar, älskade och sig själv vill man även att ens kära handväska ska utstråla ens eget mode-uttryck. Väskan har alltså sin dubbla skönhet i både form och funktion – vilka båda är sammanflätade.